Beloks och BELIVS workshop nr 3 om energieffektiva kök – kunskapsutbyte och projektutveckling

Beloks och BELIVS workshop nr 3 om energieffektiva kök - kunskapsutbyte och projektutveckling
Beloks och BELIVS workshop nr 3 om energieffektiva kök – kunskapsutbyte och projektutveckling

Den 18 oktober 2017 hade Belok och BELIVS en tredje mycket lyckad workshop (se inbjudan här) om energieffektiva kök, storkök och professionella kök. Workshopen hölls hos Electrolux på Sankt Göransgatan i Stockholm som hade ett 40-tal deltagare och där fokus låg på kunskaps- & erfarenhetsutbyte och projektutveckling.

Denna workshop var en fortsättning på de tidigare uppskattade mötena ”Kreativa klustermöte om energieffektiva kök” (hölls hösten 2016) och ”Workshop om energieffektiva kök, storkök och professionella kök” (hölls våren 2017).

Workshop: Kort sammanfattning av förmiddagens presentationer

Kajsa Andersson från CIT Energy Management berättade om nätverket Belok
Kajsa Andersson från CIT Energy Management berättade om nätverket Belok

Pia Tiljander från RISE hälsade alla välkomna och berättade syftet med dagen. Kajsa Andersson från CIT Energy Management berättade om nätverket Belok och Ulla Lindberg från RISE berättade om nätverket BELIVS.

Electrolux Hållbarhetsarbete

Markus Örnmark från Electrolux berättade om Electrolux och deras hållbarhetsarbete.
Markus Örnmark från Electrolux berättade om Electrolux och deras hållbarhetsarbete.

Markus Örnmark från Electrolux, hälsade alla välkomna till Electrolux och berättade därefter om Electrolux och deras hållbarhetsarbete. En målsättning för Electrolux är att halvera sina CO2-utsläpp till 2020. Att titta på helheten är viktigt i köken, inte minst vid projektering/konstruktion. Företaget jobbar med att utbilda personal – levererar de ett kök, så utbildas personalen i köken med hjälp av utbildningskockar. Att få till bättre verkningsgrad på utrustningen är en del av att sänka CO2-utsläppen och det finns ekodesignade kök som man kan välja. En stor del av kökens CO2-utsläpp genereras under användningsfasen.

Electrolux har projekt – tillsammans med bland annat Lernia – att utbilda och sysselsätta nyanlända i kök. Idag fattas 5 000 kockar, så behoven är stora. Electrolux har tillsammans med kocken Fredrik Eriksson och KTH gjort ett projekt på Långbro Värdshus där man jobbade och utbildade personalen i ecodriving. Man gjorde mätningar före och efter och såg att man mycket enkelt kunde spara 5 % av energianvändningen. Personalomsättning är stor inom branschen, vilket leder till problem att man tappar mycket av kunskapen i köken. Det är viktigt att kunskapen sätter sig i de dagliga rutinerna.

Information om BFS

Ulrika Flodberg från BFS – Branschföreningen för storköksleverantörer berättade om BFS verksamhet.
Ulrika Flodberg från BFS – Branschföreningen för storköksleverantörer berättade om BFS verksamhet.

Ulrika Flodberg från BFS – Branschföreningen för storköksleverantörer (www.bfs.se) berättade om sin verksamhet. De har ett 40-tal medlemsföretag. Numera befinner man sig i en paraplyorganisation som heter KTF Kemisk Tekniska Företagen, och täcker fem olika branschföreningar. BFS huvuduppgift är att främja branschens utveckling och bevaka utvecklingstrender. Man har kontakter med myndigheter och organisationer nationellt och internationellt. En stor del är också att bevaka, tolka och bemöta lagar och remissförslag. Man tar fram effektiva verktyg för branschen exempelvis rekommendationer och policys.

BFS har etablerat CFSP – Certified Food Service Professional. Detta är en personcertifiering som idag har ca 60 certifierade personer i Sverige. En person som certifierar sig läser in kursmaterialet (”introduktion till storköksbranschen”), vilket motsvarar ungefär 2 månaders studier, för att sedan medverka på ett tvådagars seminarium – där slutprov skrivs och kunskapsnivå bedöms. Certifieringen tar hänsyn till personens kunskapsnivå. Ny utbildning är på gång den 13-14 november.

”Laga allt utom maten” – Ulrika berättar att det finns en ny YH-utbildning som inriktar sig på att utbilda servicetekniker för köksmaskiner. Xenter heter skolan och finns i Botkyrka. Energi finns med som inslag i kursplanen. https://www.xenter.se/utbildning/servicetekniker-storkoksmaskiner

Hur påverkas du av F-gasförordningen?

”Kan man använda kökskyla efter 2019?” är en fråga som Lennart Rolfsman från RISE besvarar.
”Kan man använda kökskyla efter 2019?” är en fråga som Lennart Rolfsman från RISE besvarar.

”Kan man använda kökskyla efter 2019?” är en fråga som Lennart Rolfsman från RISE besvarar.

R 404 är idag vårt vanligaste köldmedium, men R 404 får säljförbud år 2019. Efter detta kommer det bli tillåtet att serva anläggningar med fyllning under 10 kg, men tillgången på nytt köldmedium kommer vara dålig. GWP – Global Warming Potential – för R 404 är nästan 4 000 gånger högre än för CO2.

Lennart rekommenderar att genast sluta handla utrustning med R 404 . Och när man byter ut sina kylmöbler så bör man även passa på att göra åtgärder för energieffektivisering. I Tibro finns kök där kökskylan är kopplad till vattenkrets. Detta möjliggör värmeåtervinning, men minskar samtidigt bullernivån i köket. Ombyggnationen gjordes när man byggde om mottagningskök till tillagningskök. Lennart tipsar om att man ska ta leverantörer av utrustningen till hjälp i projektering av köken, eftersom de ska kunna tekniken.

Brännbara köldmedier kan innebära risker och det är ägarens ansvar att ta fram en riskanalys. Det är viktigt att man tar hjälp av kunniga personer inom ämnet, använd exempelvis aggregatkonstruktör, installatör eller serviceföretag för detta. Propan kommer ”inte vara ovanligt” framöver, men sedan år 2000 har vi nästan bara isobutan i EU.

Framtidens kök

"Framtidens kök” - Electrolux showroom där fick vi se smart teknik.
”Framtidens kök” – Electrolux showroom där fick vi se smart teknik.

Under lunchpausen fick deltagarna möjlighet att titta på ”Framtidens kök” som är Electrolux showroom, men också det kök där kocklandslaget tränar. Här fick vi se smart teknik – bland annat en gasspis som slår av när kastruller och grytor tas av plattan samt en värmeyta med olika temperaturzoner försedd med beläggning som gör att värmen istället för att stråla bort från plattan går tillbaka in i plattan.

Workshop: Idépresentationer

Innan det var dags för lunch gavs deltagarna möjlighet att presentera sina idéer att prata vidare om i projektgrupper.

Följande områden togs upp för diskussion:

  • Lennart Rolfsman, RISE – Kyla- och värmeåtervinning
    Vad har vi för tankar? Hur kan man värmeåtervinna i ett kök? Vad ska man göra för mätningar?
  • Josep Termens, CIT Energy Management – Effekteffektivisering
    Det är dyrt med effekt. Vad har vi för behov och effekt i köket och vad har vi utanför? Kan effekttopparna styras?
  • Erika Brokvist, Energimyndigheten – Nätbaserat lärande om energieffektivisering i professionella kök
    Energimyndigheten startar upp ett EU-finansierat projekt om E-learning  gällande energi  för området hotell/konferens/Restaurang och behöver input till innehållet.
  • Svein Ruud, RISE – Behovsstyrd köksventilation
    Termisk komfort och reningsteknik. Det finns olika tekniker. Om luften inte renas kan det bli problem utanför byggnaden, exempelvis matos i bostäder.

Workshop: Sammanfattning av eftermiddagens gruppdiskussioner

Workshop med gruppdiskussusioner: Pia Tiljander och Ulla Lindberg - båda från RISE och innovationsklustret/nätverket BELIVS
Workshop med gruppdiskussusioner: Pia Tiljander och Ulla Lindberg – båda från RISE och innovationsklustret/nätverket BELIVS

Kyla och värmeåtervinning

Lennart Rolfsman redovisade att gruppen hade diskuterat värmeåtervinning genom vatten. Tappvarmvatten kan förvärmas med restvärme och användas i olika apparater. Ett förslag var att genom värmeväxling kondensera ångan i diskmaskinen och förvärma inkommande tappvatten. Resultatet blir inte bara värme utan även en betydligt bättre miljö kring maskinen. Idag är det ofta bastuliknande miljö vid diskmaskiner.Värme från imkanal är ännu ett exempel på en värmekälla.

Kondensorvärmen från kylan kopplad till en värmepump passar rätt bra till varmvattenförbrukningen i ett tillagningskök med säg 1 000 portioner/dag.

Gruppen hade en idé om att göra en förstudie där man tittar på hur värmeöverskottet beror och kan relateras till antal producerade portioner. Är det lönsamt? Tag fram brytpunkt. Man kan utgå från att titta på hur det ser ut i några befintliga kök. Här måste också typ av kök definieras. Projektet kan vara i två steg  – där det första steget är att ta fram en modell och det andra steget är att göra en demonstration.

En annan idé var ett demonstrationsprojekt där man i fält utvärderar Steamex metod för rengöring.

Minska effekttoppar i storkök

Josep Termens redogjorde för effekttoppar i storkök. Lokalförvaltningen i Göteborg har just fått en förstudie beviljad som handlar om att göra mätningar i storkök – bland annat för att få data, referenser för hur mycket utrustningen drar och vad man ska mäta på maskinnivå. Det finns ca 15 000 skolor och förskolor i Sverige, de flesta med någon typ av storkök. Storköken har en hög elanvändning per areaenhet, men även höga eleffektuttag under visa perioder av dagen – därmed finns en mycket stor potential.

För att minska toppar finns tre konkreta åtgärder man kan göra:

  • Byt ut gammal utrustning
  • Styr utrusningen bättre
  • Ändra rutiner och beteende

Man kan också se över tekniken på marknaden – finns till exempel effektvakt? Man kan också gå vidare med att titta på rutinen på de skolor som fungerar bra. Ta fram guidelines.

Ventilation och luftkvalitet

Svein Ruud redogjorde för diskussionerna kring ventilation. Idag finns en projektansökan gällande att ta fram en branschstandard framme. I projektet ska man ta fram metod för att titta på hur bra de olika systemen renar innan växlaren. Vi väntar på beslut från Energimyndigheten.

Storkök har behov av behovsstyrd ventilation. Exempelvis går både stekbord och fläkt ofta. Vanligen körs utrustningen för fullt utan koppling till behovet. Man skulle kunna undersöka om det går att ta fram en standard för styrsystem.  Leverantörer kan uppleva att det saknas krav från användarna/brukarna. Ett problem för energieffektivisering är brist på incitament och rådighet. Fläkten ägs av en person och restaurangen av någon annan. En motivation till bättre styrning kan vara att det även spar på utrustningen och därmed ger längre livslängd.

E-learning  – Nätbaserat lärande om energieffektivisering i professionella kök

Erika Brokvist redogjorde för diskussionerna kring E-learning och vad som ska ingå i en utbildning för branschen. Gruppen diskuterade utbildningens upplägg och innehåll. Viktigt är att man utbildar all personal så att man får samsyn. Inom gruppen poängterades att spridningen och användandet av utbildningen är halva jobbet. Det måste finnas motivation till energieffektivisering och det kan finnas behov av att illustrera och översätta kilowattimmar till andra termer, exempelvis ekonomiska.

Innehåll gällande åtgärder – hur många gånger öppnas ett frysrum?

Viktigt är att ta fram goda exempel.

Det kan också finnas andra värden än energieffektiviseringen -bland annat sparad persontid. Energimyndigheten kommer att hålla en workshop gällande innehållet i utbildningen i november.

BELIVS, Beställargrupp Livsmedelslokaler

css.php